Giljotinen

Hur kom giljotinen till Sverige? Sista avrättningen med huggbila var 1900 i Västerås. Nu skulle dödsstraffet “humaniseras” och en giljotin skulle inhandlas. Läs om hur “skördetröskan” kom till Långholmen på vår hemsida.

För ett ”humanare dödsstraff”

I och med att ätten Bernadotte tillträdde tronen i Sverige började man se över lagarna, många fortfarande härrörande från år 1734. Just dödsstraffet diskuterades om det skulle ersättas med livstids fängelse eller ett dödsstraff som i så fall skulle genomföras med giljotin. Detta är första gången fallbilan/giljotinen nämns i lagförslaget från år 1832. Det skulle dock ta drygt 70 år tills det blev aktuellt att införskaffa en giljotin till Sverige.

Giljotinen på export

Anatole Diebler* fick, efter kontakt med den svenska delegationen, ansvaret för att giljotinen skulle tillverkas enligt önskemål och hålla måttet för sitt syfte. Diebler är för förövrigt Frankrikes kanske mest kände bödel med 386 stycken avrättningar under sin ämbetsperiod mellan åren 1899-1939. Han lät även sätta ihop en instruktion* hur fallbilan skulle sättas ihop, användas samt hur den skulle tas isär och förvaras mellan vare avrättning. Det påminner lite om handhavandet och servande av en vanlig gräsklippare om liknelsen tillåts. Modellen tillverkas i en serie av totalt 11 stycken där tre såldes till Kina, en vardera till Tyskland, Sverige och Belgien och resterande förblev i Frankrike och dess kolonier. Instruktionen finns att läsa på vårt museum.

Giljotinen anländer till Stockholm

Transporterad på ångbåten Allegro från Antwerpen, anländer giljotinen Stockholm, men redan vi tullen uppstår det viss huvudbry. Hur tulldeklareras en giljotin? Det fanns inga förtryckta dokument för en sådan ”maskin”. Historien säger att man helt sonika döpte giljotinen till jordbruksredskap och justitiedepartementet blev tvungna att betala 258:20 i tullavgift. Första anhalten för giljotinen blev Rannsakningshäktet på Myntgatan 2 (det är där riksdagen håller hus idag). Här fick bilan vara till sin debut som också kom att bli den första och sista. På fängelsegården på Långholmen 1910 den 23 november avrättades rånmördaren Johan Ander med denna giljotin.

Vad hände sen

Giljotinen förvarades under en lång tid på Långholmens fängelse. Efter dödsstraffets avskaffande, 1921, förvarades den bl.a. på polismuseet i Stockholm. Idag går den inte att beskåda publikt, utan är nerpackad i originallår på Julitta gård. Nordiska museet, som förvaltar Julitta gård, har även en stor depå med en hel del av museets samlingar. Det är lite lustigt att Julitta gård är jordbruksmuseet, så tulldeklarationen kanske inte var så fel ändå? Svenska staten betalade närmare tre tusen kronor för den franska ”jordbruksredskapet” vilket rör sig i dagligt värd kring 132.000 kr.

För intresserade finns en modell på Långholmens museum. Och vi lovar att man förstår precis hur den fungerar.

Myten om upphovsmannen till giljotinen

Namnet Giljotin kommer från Joseph-Ignace Guillotin, 1738-1814. Han uppfostrades av Jesuitordern som han senare lämnade. Guillotin studerade till läkare och blev med tiden professor i anatomi, fysiologi och patologi. Sin politiska karriär började han år 1788 i det förrevolutionära Paris. År 1789 deklarerades den nya statens principer bl.a. om att ”lagen skall vara lika för alla”. Han blev influerad av tiden politiska tongångar och presenterade i en debatt om att "lagen skall vara lika för alla” att även att dödsstraffet skulle vara lika för alla. Det var bara en liten detalj som kvarstod: Hur skulle det utföras? Nu var det inte Guillotin själv som byggde den första franska fallbilan. Det kom i stället bestå av en trio med Dr Louis - Ludvig XVI livläkare, den franske bödeln Charles–Henri Sanson samt den tyske cembalobyggaren Tobias Schmit.
Vem som kom att bli den som kom att snedställa eggen så det gick lättare att hugga av huvudet råder lite olika teorier om. En del hävdar att kung Ludvig XVI som kom på idén. Om det nu är helt sant så är svårt att bevisa. Han väldigt intresserad, vet man, av mekaniska experiment.
Men Guillotin kommer alltid att förknippas denna mackapär-det råder inga tvivel. Oavsett vad Guillotin tyckte om den saken.